För ett år sen, precis just idag,

försvann du.

Julen är över.

Och är jag väldigt konstig om jag säger att det är skönt?

Denna julen var väl ganska lik alla andra, eller inte ett dugg lik.

Alla klappar var där och all den där jävla maten..

och även en liiten människa i min systers mage,

precis som förra julen.

Men andra saker var inte alls som förra julen, eller julen innan dess..

Egentligen alla jular som jag minns.

Men det är så livet är.

Men imorgon är det nyår, och jag tror eller har en känsla av att det kommer

bli början på ett bra år.

Och idag är det den 30:de alltså har min Max stått ut med mig i en månad,

kärlek.

Tiden går så jävla fort.

Ett år sen sist, ett år.. känns mer som om det var igår, eller förra veckan åtminstonde.

Men så mycket som kan hända under ett år.

Saker som blir till vardag men också saker som du aldrig någonsin upplevt.

Vissa gör mer ont än andra, men man lär sig alltid något.

Se framåt, tänka positivt och hålla sina nära och kära just precis nära.. visst allt det där man redan visste.

Men ibland glömmer man bort sig och på en hundradels sekund händer något som förändrar ditt sätt att se på saker, ditt sätt att bete dig, allt.. hela ditt liv.

Som om någon ger dig ett slag i huvudet och du vaknar upp som ur någon sorts koma för att du har aldrig varit med om något liknande.. du vet inte ens om du trodde att något sådant kunde hända.

Oftast vill man glömma allt det där onda, det som är hemskt, men jag vill alltid minnas det. Jag vill komma ihåg precis hur det var, vad som hände.

Varje sekund, varje dag, hur glad jag var över att inte vara ensam.

Inte för att jag vill plåga mig själv, utan för att jag vill ha det nära och att en dag kunna prata om det och le på samma gång, acceptera.

Ett år.. och jag vet att jag kommer att få träffa er alla tre igen.

Någon gång.

Någonstans.

It's just another christmas.. but this one is without you.

Diggar inte upplösningen överhuvudtaget.

Men min lilla Theo är alltid lika söt.

Idag har jag varit vuxen, eller ah lite i alla fall.

Jag har julpyntat i köket och lagat risgrynsgröt, müms.

Nu ska jag dricka te med honung så att man slipper halsont, varför hjälper honung?

NEJ, det ska jag inte alls för vi har ingen j*vla f*cking honung.
Känner mig rätt frågvis idag. Haha.

Btw så är alla julklappar klara nu, wiho och i tid till och med..

Imorgon blir det fotbollsturnering, dock vet jag inte om jag är med på plan..
men kameran ska med.

over and out

är vi inte riktigt säkra på det ännu.

Jag och Linnéa gjorde i alla fall vårt bästa för att hjälpa henne på vägen..

Före:

Efter: 

Så mycket mer har jag inte att säga förutom att vissa är för bra för att vara sanna och de är de oftast inte.

Har hittat en massa gamla bilder & det fina med bilder är att när man ser på dem så kommer minnerna tillbaka till en, som man trodde man förlänge sen glömt.

& det fanns de som sa att vi bara var vi och det, det var något bra.     & det fanns de som sa att vi skulle bo ihop och ha en katt som hette Puzzel.

      & det fanns de som sa att vi bara var barn.     & det fanns de som sa att äkta kärlek håller för alltid.   & det fanns de som sa att vi alltid skulle ha varandra.        

& det fanns de som sa att med tiden läker alla sår.     & det fanns de som sa att vi aldrig skulle växa ifrån, vi skulle växa ihop.              

& det fanns de som sa att vi aldrig skulle växa upp.           & det fanna de som sa att ett skratt förlänger livet.

Vi kan leva i hundra år till.

& det fanns de som sa att vi lös som solen.         & det fanns de som sa att vi aldrig skulle bli som dom.

        Vi skulle alltid vara vi.

Men med en alldeles speciell person,

ni vet hon som alltid finns där när man behöver henne.

Klockan halv sex ska jag styra våran röda finfina bild mot åseda och sen ska jag känna när hon den där speciella människan får mig att rysa med sin helt underbart vackra sångröst. Hon är underbar.

Kameran i högsta hugg!

Men nu har jag ingenting att göra, så jag låter akustisk musik fylla mina öron för en stund medans jag kommer på något intressant att skriva.

Nej jag kommer inte på något.

NU är det dags för fredagsmys! (om det så är det sista jag gör)

Moon pours through the ceiling tonight.
Embraces us tight.
Shows me we're right for each other.
And as we lie here and let the world fade away,
the sunrise tries to end it while we try to stay.
 The rest of my life can't compare to this night.
 It's all about the first night and last some people say.

Well I love you so much more tonight.

More than yesterday.
The rest of my life can't compare to this night.
 

Kärlek, tills döden skiljde dem åt.

  - Hur vet man när det är rätt?

- Det känner du, jag lovar. Men man ska vara kräsen, annars blir det aldrig bra.

51 år, precis på dagen, hade de hållt sina löften som det svurit inför honom, han där uppe.

Men efter regn kommer alltid solsken och nästan exakt en månad senare föddes denna solstrålen, min lilla solstråle (eller ah lite min).

Idag köpte pappa en tv-julkalender åt mig, ja kalla mig töntig om ni vill men jag har öppnat en lucka varje dag i 24 dagar innan jul sen jag bara var en liten flicka med endast två tänder. Så jag tänker fortsätta med det tills jag är en gammal tant utan några tänder alls.

Idag har jag julkänsla och i veckan ska jag köpa klart alla julklappar och även de till mig själv.

Det kommer bli kul!

over and out