Du kommer nog aldrig mer vara min vän.

För du vet väl att det som händer en gång lätt kan hända hundra till?

På 20 min så var min vecka fullproppad till och med fredag, än så länge.

Men jag är nöjd, även om allt i huvudet snurrar värre än en karusell med mysigt tivoli ljud.

Det känns även bra när man märker nya egenskaper man har och saker som man faktiskt är bra på,

när man känner att man utvecklas.

Har även tagit itu med den på senaste tiden kassa konditionen, nu jävlar ska jag slå pappas 1 mil på 37 min.

Jag ska. Jag ger inte upp förrän jag står där den dagen med en stopptid på 36 (eller gärna mindre).

Det är alltid bra att ha ett mål, vad det än gäller. Det har jag lärt mig, för att klara vägen igenom det svåraste hittills i hela mitt liv.

Det målet har jag faktiskt uppnått och om man får säga det så är jag sjukt stolt över mig själv. Även om det tog mer 2 år.

Men nu väntar jag på att få gosa ner mig med en smått saknad kille. Det behövs mellan jobbvarven.

Nu blir det lite bilder från den ljuva student tiden, bara för att.. börjar med en bild på pappa som räddade min dag, eller kväll <3

Tack och hej!