..inte alltid är så verklig.

Har du vandrat dom tomma stegen utmed orons kanaler?
Har du kastat några stenar i djupet och sett dom singla ner i spiraler?
Jag har varit i helvetet och vänt och jag tror en del av mig blev kvar där.
Du känner skulden och skammen, fast du aldrig satt bakom ratten. 

       
Åter igen bilder från Alicanté. 

Idag är jag trött, och ja, jag får skylla mig själv för det. 

Morgonen när alla satt med rufsigt hår, eller okej.. det var mest jag som stod för ruffset i håret, trött och hungrig. Köpa räkmacka, den godaste på länge, fattades bara en kopp te..

Förstår egentligen inte vad jag gör här idag, eller jo.. Fick en tydlig hint av TB när jag kom innan för dörren på morgonkvisten. Han sa: När man har fem kryss så skickar jag vidare till CSN.
Jag gjorde alltså ett bra med att asa mig hit idag...
Men nu ska jag jobba lite kanske, he.

Peace out.
 

men jag lovar att vi möts igen,  för jorden är rund. 

Jag vägrar acceptera de hon sa, ja jag vägrar att förstå. 
Jag vägrar att tro att det ordnar sig en dag. 
Hon kommer inte tillbaks. 

 

Idag blev det en gammal bild.
Jag skakar lite fortfarande, ryser till ibland när jag tänker på vad som kunde hänt.
Man inser nog inte riktigt hur svårt det är förrens man är i den där jävla situationen. 
Hur jävla läskigt det är när man inte har kontrollen över sitt egna öde, hur hårt man än trycker på den där jävla bromsen. Hur lätt det hade kunnat gå åt helvete. 
Efter ett, två, tre andetag släppte det, pappas lugna röst fick mig att förstå att allt var bra. Ja, jag hade klarat det. 
Nu har jag iallafall lärt mig min läxa, och jag är glad idag. 

Peace out.

men jag kunde inte hålla med dig.
För vem kan glömma att stjärnorna någon gång blir stenar?

    Den natten, exakt ett år senare. Ett ljus för dig. Det brann och tankarna var många. Tänk vad ett ljus kan göra. Andas lugnt och tyst med ett leende på läpparna. Fast jag saknar dig och det kommer jag alltid göra. Saknaden är inte lika lätt att dölja. 

Jag kan fortfarande, det trodde jag faktiskt inte.
Men jag bevisade nyss detta för mig själv när jag hjälpte Emeli med hennes läxa, galet. 
Om en stund, efter en promenad bland regndroppar på stan med en helt underbart galen människa, ska jag sätta mig på bussen hem.

Peace out.

A statue stands in a shaded place, an angel girl with an upturned face.
A name is written on a polished rock, a broken heart that the world forgot.  
 

Ett virrvarr av bilder. Jag blir snurrig, orkar inte tänka. 

Det är för mycket, för mycket på en och samma gång.

Fly, men jag vet att jag måste ta itu med det någon gång.

Ah någon gång är ett senare problem. 

Igår blev det lite spontanshopping med mina kära föräldrar, 

ett par riktiga, eller ordentliga som pappa sa, vinterskor och en vinterjacka.

Jag är nöjd och nu kan det bli vinter. 
Ja, det skulle inte göra mig något om det skulle börja singla ner stora vita flingor från himlen just nu utanför fönstret.

Men just nu längtar jag mest efter att denna långa skoldagen ska ta slut, åka hem till älskling, lägga sig under ett stort täcke med varm oboy.

Nej, nu ska jag ta tag i mitt virrvarr och försöka få ut något vettigt av det.

Peace out. 

..bara valt en annan väg.

Bilder från i sommras när vindarna var varma, solen sken och Gotland lika fint som alltid.

Lummelunda Grottan

     Påväg. Över havet.          På en cykeltur runt omkring i Visby & Botaniskaträdgården.   Max ger fingret åt Linné.   På vandring i Visby.   Lummelunda Grottan          Äventyrsgolf på Kneippbyn              Högklint          

detta var dock inte alla bilder, bilder har lyckats försvinna någonsatans in i systemet. Blir så trött.

En underbar resa till en underbar ö med en underbar människa.

peace out.

Eller kunde jag?

Borde jag?

Knasig dag idag, men ändå en helt vanlig dag.

Flummar bort den första delen av en historialektion, men ändå lyckas få en guldstjärna. Det är bara sån jag är.

Sekunderna senare när man gett upp att försöka intala sig själv att "denna filmen kan vara intressant" så sover man. Blandar ihop drömmarna med verkligheten och inte förrens läraren står framme vid tavlan och säger nu är det rast vaknar man till. för att sen somna igen så fort filmen rullar igång. 

Kankse borde göra något annorlunda idag? 

Kanske borde jag säga till hon den där som sitter bredvid mig att hon spelar alldelses för högt och att jag faktiskt kan sjunga med till det hon lyssnar på, men ne. 

Jag väljer att inte bry mig. För varför ska man göra det? 

Folk bryr sig för mycket, om saker som man egentligen inte borde kunna bry sig om. 

Jag tänkte spenadera min kväll ikväll med att redigera bilder från sommaren.

Sammanfatta. Lägg upp. Kanske även kommer bilder från Spanien, Alicanté. 

Håll ögonen öppna, det ska iaf jag försöka med nu.. annars finns de ju risk att jag blir av med min guldstjärna. 

peace out. 

   En vecka av sol och värme.

Jag har lärt mig en hel del under en veckas tid,

så som att man inte ska klaga på nordens friska vindar.

och även att jag aldrig mer ska åka med ryanair. Aldrig.

Jag lärde mig också hur svårt det kan vara att ha ihjäl en kackelacka., helvetes jävla kryp.

Även om hur jag ser på olika saker, att jag måste hitta min egna väg för att lyckas. För att bli något stort.

Idag är dagen då den årliga augustifesten äger rum, men jag flyr. Ja, jag sticker. Detta året har inte varit som något annat.

Men det var nog det jag behövde för att kunna komma tillbaka och uppskatta allt nästa år.

Verkligheten har börjat och jag trivs, ja jag älskar mina nya kommande rutiner. Ordning.

Även träningen ska få sig en ny pusch när jag och malin ska börja röra på oss i takt till musik på ett sätt som kallas "streetdance". Äntligen igen.

Jag tar nya tag och lever vidare. Men alltid med kärleken vid min sida.

Peace out.